Däckad

Man skulle kunna tro att jag är däckad av allt för mycket julmat, men så är det inte. Jag är däckad av feber.
December har varit en månad av ständigt kolhydratsfusk. En saffransbulle. Några chokladbitar. Lite glögg. Ett par knäckar. Smörgåsar till kvällsmat. Skinkmacka.
Inga mängder, men ständigt lite grand under en månads tid. Och då kommer förkylning och sjukdom som ett brev på posten. Vaknade upp igår med halsont. Under dagen började jag hosta. Efter annandagsbandyn (Broberg-Ljusdal 5-3 - rätt lag vann) frös jag och låg under täcke med yllelångkalsonger, byxor, dubbla yllestrumpor och vetekudde. Tog febern och hade 39,5! Idag har den gått ner till 38. Men jag känner mig rätt orkeslös.
Medan resten av släkten är hos äldsta brorsan i Gävle och äter middag, ligger jag hemma i soffan och tittar på tv och halvslumrar. Matlagningen blev synnerligen enkel: julmatsrester. Väldigt proteinrikt och väldigt lite grönsaker. Men så får det bli idag.

Festinspiration

Trots att jag sällan lagar mat efter recept, äger jag en ansenlig mängd kokböcker. Jag tycker väldigt mycket om att läsa om mat och titta på bilder av mat. Det ger inspiration till den egna matlagningen. För det mesta klarar man sig utan särskilda LCHF-kokböcker - det är ju i princip bara att laga "vanlig" mat men hoppa över kolhydrattillbehören och använda fetare produkter när recepten säger matlagningsgrädde. Men ibland kan det vara skönt med LCHF-kokböcker och recept, där jag kan få lite tips och någon har tänkt åt mig. Som hur man bäst gör en pizzabotten eller vad jag ska servera till pastasåsen i stället för pasta. Eller hur jag ersätter potatissalladen på picknicken.

För ett tag sedan fick jag boken "LCHF till fest" i min hand. Den är skriven av Jens Linder och bilderna är tagna av Stefan Wettainen. Titeln säger festmat, men vi pratar inte bara oxfilé, renfilé och ostron, utan även surkål och ugnsbakat sidfläsk. På det hela taget god LCHF-mat som man utan att skämmas kan bjuda kolhydratätare på.

Boken är indelad i kapitlen tilltugg, förrätter, varmrätter och efterrätter. Jens Linder ger också lite tips och råd som underlättar matlagningen, samt olika menyförslag.

Jag har alltid gillat Jens Linders recept. Han har känsla för vad som ligger i tiden, recepten känns nytänkande samtidigt som de ofta har basen i traditionell husmanskost. Så även här. Ostfondue, en gammal sjuttiotalsklassiker, följs av grillad gös med shiratakinudlar och sallad med asiatiska smaker.

Att en riktigt kock fastnat för LCHF tycker jag är väldigt kul (råkar också veta att fotografen Stefan och hans fru Maria äter LCHF emellanåt). De flesta LCHF-kokböcker är annars skrivna av "vanliga" människor. Absolut inget fel i det, men det finns LCHF-kokböcker där jag ibland undrar på vilka grunder han/hon fått ge ut en kokbok. Känt namn + lyckats gå ner i i vikt = ge ut kokbok. Då tycker jag det känns väldigt mycket mer lockande och spännande med en LCHF-kokbok skriven av en riktig kock.

Kyckling för fyra dagar

 

Häromdagen gjorde jag en thaikycklinggryta. Receptet fick jag via facebook, där min vän Katarina hade lagt upp en bild. Det såg så gott ut, så jag frågade efter receptet.

Min gryta ser inte så jättesmarig ut, mest brun. Men god var den. Och en omgång räckte till mat åt mig i fyra dagar och en dag åt en av sönerna. Jag minskade på currymängden, till ungefär en halv burk. Uteslöt också färsk koriander, för det är ungefär det läskigaste jag vet.

 

Här är Katarinas recpet:

 

Riv lite ingefära och pressa ett par klyftor vitlök. Fräs i olja i wokpanna. Lägg sen i kycklinglårfilé som du skurit i bitar. Stek kycklingen så den blir genomstekt. Strimla en grön, en gul o en röd paprika lägg i grytan. Häll i en burk kokosmjölk, 2 msk fisksås, 1 tsk sambal oelek, i burk röd currypasta och 10 kaffirlimeblad. Låt det puttra några minuter. Hacka koriander och strö över grytan.

 

Jag använde ett stort tråg färsk kycklinglårfilé, drygt 800 gram.

Vardagsstek

Trots att stek förknippas med söndagar, behöver det inte på något vis vara finmat - tror nästan det mest har att göra med tillagningstiden, en stek är inget man fixar när man kommer hem från jobbet en vardagskväll. Men stek till vardags funkar om man jobbar hemma en dag. Då går det att, som i det här fallet, ställa in bogbladssteken i god tid och ha maten klar i vanlig middagstid.
Den här steken brynte jag först i smör och olja i en stekgryta, saltade och prpprade. Sedan spädde jag med vitt vin och lite vatten och ställde in i ugnen. I grytan la jag också sju åtta klyftor vitlök och lika många schalottenlökar (skalet kvar på båda löksorterna). God sås blev det av skyn, som först fick koka ihop lite och sen bli krämigt god med grädde och crème fraîche.

LCHF-vänligt fika

Idag var jag på Citykonditoriet och åt lunch för första gången. Bland alla bullar och marsipanprydda bakverk fanns en LCHF-bar och en raw bar med cocos. Faktiskt första gången jag på ett fik ser LCH-vänlig fikabröd. Det kanske inte är så ovanligt nu för tiden, det kanske är mer ovanligt att jag går på fik.
Innehållet i LCHF-baren:
Kokos, sesamfrön, fibre, sötin, hasselnötter, smör, jordnötssmör och ägg.

Innhållet i raw bar med kokos:
Cashewnötter, mandel, kanel, kardemumma, dadlar, citron, kokos, russin.
(kanske för mycket frukt för att vara renlärigt, men det beror ju på hur strikt man behöver vara).

Billiga champinjoner och noll idéer

Tomt i kylskåpet, så tomt att inte ens jag kunde trolla ihop något. Dessutom väldigt väldigt hungrig och alldeles tom på matidéer. På affären hade de färska champinjoner på extrapris, 1,95 kronor hektot. Plockade ner lite såna i en påse men kunde liksom inte komma på vad jag skulle ha dem till. Pasta skulle ha varit gott... Så då tänkte jag att jag kanske ska göra LCHF-pasta. Hittade ingen fiberhusk, vet inte om de ordnat om i affären för på hyllan där de brukar finns fanns nu bönor och linser, men även mandelmjöl, kokosmjöl och pofiber, men allt det glutenfria var borta. Tänkte att de kanske flyttat de sakerna, och även fiberhusken. Gav mig ut på jakt, men hittade inget och orkade inte heller fråga den enda personal jag hittade (två killar 20-25 år, som båda satt i kassan. Nu ska jag inte döma någon, men jag tror inte de vet vad fiberhusk är för något).

Så det blev pastatillbehör utan pasta: stekte champinjoner, bacon och röd lök. Kryddade med svartpeppar och rev parmesanost. Det var gott och jag blev mätt. Allt är frid och fröjd.

Lunchdags

Mitt i adventsstädningen är det plötsligt lunchdags, känner jag. Eftersom jag inte planerar min mat särskilt mycket under mina barnfria veckor, blir det en Kajsa Warg, man tager vad man haver (som hon tydligen inte alls sa). En titt i i kylskåpet gav följande utdelning: kokta ägg, lite majonnäs, rödlök, gurka och persilja. Så det blev en enkel röra/sallad på detta, och till det hela har jag ätit lite rökt skinka i tunna skivor. 

Får se vad det kan bli för fynd i kylskåpet när det är middagsdags.